Lena

Lena

Födelsedag för Bardlands S-kull

HundarPosted by Lena Sat, July 09, 2016 21:20:29

Ja nu är dom här! 8 ljuvliga välskapta små lakritstroll, 2 hanar och 6 tikar blev fördelningen och födseln var inte helt odramatisk.

Efter att jag lagt ut mitt inlägg för i går parkerade vi oss i soffan för att äta och se på TV. Vi höll samtidigt koll på Fräcka som var ganska orolig och inte ville slå sig till ro, hon höll mest till i valplådan där det bäddades och snoddes runt. När jag tempade henne 20,30 hade tempen stigit till 38,2 då visste jag att det snart borde vara dags. När jag samtidigt märkte att vattnet gått förstod jag att det skulle bli en lång natt. Redan 20,45 började hon krysta, krystvärkarna kom ganska regelbundet och var rätt så kraftiga. Efter en halvtimme kunde jag inte känna att det var någon valp på gång så jag ringde vår jour veterinär som sa det jag redan befarande att det hela tyder på att första valpen antingen är för stor eller ligger i felläge. Vi avvaktade en kort stund, men eftersom Fräcka fortsatte att krysta packade vi in oss i bilen och styrde mot djursjukhuset. 2 mils väg som kändes väldigt lång. Jag satt med Fräcka bak i kombin och gungade hit oh dit. Tack o lov för denna stabila hund som inte hetsar upp sig i onödan. Det var jobbigt för henne då hon fortsatte att krysta regelbundet. När vi är nästan framme kan jag känna valpen som vill ut, men förstår att den ligger fel. Jag lyckas få in ett par fingrar och får ett tag om huvudet och lyckas få valpen på rätt bana. När vi parkerar hos veterinäre kl 22 föds valpen och jag är övertygad om att den är döfödd då den känns alldeles slapp. Fräcka börjar direkt att ta sig an valpen och vi hjälper till att massera den och snart hör vi ett ilsket skrik, valpen är i gång och tar sig själv till spenen. Till saken hör att vi kommer inte in till veterinären direkt eftersom dom har en akut operation att avklara först. Så fyra valpar föds bak i bilen. Jag sitter där med en superduktig Fräcka som tycker att det är den mest naturliga sak i världen att föda i bilen. Själv är jag inte överväldigad över situationen. Med kramp i båda benen sitter jag där med den duktiga hunden i mörkret bakom igen immade rutor. Men är ändå tacksam att Fräcka sköter sig så fint! När vi kommer in på kliniken lägger sig Fräcka lugnt ner på filten som är framlagd till henne. Hon är nu lite trött då hon jobbat rejält för att få fram valp nummer ett. Veterinären kommer in och sätter henne på dropp, hon lyfter lite på huvudet och ger Vita (veterinären) ett godkännande genom att vifta lite på svansen. I ganska snabb takt får Fräcka 4 valpar till, sen är det lugnt. Vi röntgar henne när vi ändå är på plats för att konstatera att magen nu är tom. 00,40 styr vi hemåt med 8 valpar i en bananlåda och med en Fräcka som har stenkoll på sina valpar.

Väl hemma infinner sig lugnet och vi somnar in i en lätt sömn, jag är vaken till och från och tempar Fräcka några gånger för att se att hon är ok och det är hon trots att hon är trött efter kvällens/nattens händelser.

I dag har vi märkt och vägt valparna, det är en jämn kull. Minsta valpen väger 383 g och största väger 497 g. De har också fått sina arbetsnamn. Detta är Bardlands godis kull! De två hanarna heter Plopp och Japp, tikarna kallar vi för Tosca, CoCo, Nobless, Geisha, Twix och Crispi. Mums vilka godingar Timmie och Fräcka fått till!


Fräcka o valpar på djursjukhuset.

Hemmets lugna vrå

// Lena